Rado klocka: från Lengnau till keramiken
Rados historia börjar 1917, när bröderna Fritz, Ernst och Werner Schlup startade urverksfabriken Schlup & Co. i sina föräldrars hus i Lengnau i Schweiz. Under de följande decennierna växte företaget till en av landets större tillverkare av urverk. Namnet Rado började användas på färdiga klockor på 1950-talet, och modellen Golden Horse kom 1957.
Material som står emot repor
Det som har format märket är intresset för hårda material. 1962 lanserade Rado DiaStar 1, som marknadsfördes som världens första reptåliga klocka. Boetten var av hårdmetall och glaset av safir, något som var ovanligt i klockor på den tiden.
1986 kom Integral, med ett armband av högteknologisk keramik. Fyra år senare följde Ceramica, och sedan dess har keramik varit det material som Rado förknippas med. Keramiken är hård, lätt och behåller sin färg, och den känns sval och slät mot huden.
Rado har också tagit fram plasmakeramik. Där behandlas den vita keramiken med gasplasma, och resultatet blir en grå yta med metallisk glans fast materialet inte innehåller någon metall.
Serierna: Centrix, True och Coupole Classic
Centrix är en serie med runda boetter och länkar där stål och keramik ofta kombineras. True är den rena keramikserien, där boett och länk kan vara gjorda helt i keramik. Coupole Classic har enligt Rado sina rötter i märkets klockor från 1960-talet och har en stilren tavla med smala visare, ofta på läderrem.
Rado i dag
Sedan mitten av 1980-talet ingår Rado i det som i dag heter Swatch Group, den schweiziska koncernen som också äger Longines och Omega. Klockorna tillverkas fortfarande i Lengnau, och på tavlan står Swiss Made. Märket har ett ankare som symbol, och det syns på kronan och låset på många modeller. Den som letar efter en rado klocka dam hittar ofta modeller med diamanter som timmarkeringar och safirglas över tavlan.